Det här med att bli äldre. Det är en konstig sak. Är det inte konstigt, att siffrorna ökar, men inuti känns det som förut? Jag märker att jag har svårt att acceptera det. Att ”gravity happens”. Men sådant ska man ju inte prata om.

Men nu blev det så att jag gör det ändå. För det känns konstigt, när man plötsligt inte känner igen sig i spegeln. Minns att mamma sa att det skulle hända en dag. Och nu hände det. Mitt under fotograferingen i stadshuset idag då bilden togs. Men det är ju något fint att åldras. Så länge det inte händer mig, säg?

Ps. Tips för ålderskris tas gärna emot!