Att vara noggrann, ambitiös och ha höga mål är förstås bra – men kan också vara stressigt, ångestskapande och riskera att ens nära relationer påverkas. Internationella studier och en ny svensk bok går till botten med vad perfektionism egentligen innebär.

Forskning visar att jakten på det perfekta också kan leda till utbrändhet. Att vara perfektionist är mycket stressande och stress bidrar till utmattning, säger psykologen och forskningsledaren Andrew Hill, vid universitetet i York, till Huffington Post.

Det som stressar perfektionisterna är deras stora mått av självkritik. De drivs av en stark rädsla för att göra fel, vilket är speciellt farligt.

I studien, som publicerats i tidskriften Personality and Social Psychology Review, har forskarna sammanställt resultaten från 43 olika undersökningar som gjorts de senaste 20 åren. De har studerat kopplingen mellan perfektion och olika områden, som skola, idrott och arbete.

Arbetsplatsen grogrund till negativ perfektionism
Det visade sig att de negativa effekterna framför allt fanns i jobbet. I skolan belönas den hårt arbetande med högre betyg, i sportens värld mäts prestationen tydligt. På arbetsplatsen kan en stor insats gå obemärkt förbi, utan att chefen uppmärksammar den. Arbetslivet idag präglas också av ett förhärskande fokus på att prestera, enligt forskarna. I sådana arbetsmiljöer, där dåliga prestationer för med sig höga kostnader, förvärras de perfektionistiska tendenserna.

Tillåtande och snäll arbetsplats ger bättre resultat
En slutsats av undersökningens resultat, enligt forskarna, är att man bör sätta mer realistiska mål, acceptera misstag och förlåta sig själv när det händer. Fler hanterliga mål är bättre än ett stort. De negativa tendenserna kan hanteras om organisationer och företag blir medvetna om att perfektion inte är ett mått på framgång.

Perfektionisten är inte mer produktiv på jobbet, utan ser arbetsplatsen som stressfylld och krävande. Flit, uthållighet och rörlighet är bättre kvaliteter, enligt forskarna. En arbetsmiljö med större acceptans för misslyckanden mildrar de negativa effekterna av perfektionism.

Ny bok om perfektionismens baksida
Alexander Rozental är legitimerad psykolog och universitetslektor vid Uppsala universitet. I höst kom han ut med boken Bättre än perfekt, där han förklarar och ger förståelse för perfektionistens beteende. Målet är inte att man ska sänka sina ambitioner, däremot få mer flexibelt förhållningssätt till uppgifter, åtaganden och relationer. Då skapas utrymme för annat i livet än prestation.

Om man är oflexibel och inte har svårt att hantera nya situationer, har dålig balans mellan krav och återhämtning, och om man tolkar sina egna och andras prestationer negativt, mår man inte bra i längden och riskerar att prestera sämre än man skulle gjort om man sänkte kraven.

Självbilden försämras med  perfektionism
Att sträva mot högt ställda mål behöver inte vara ett problem i sig. Perfektionism är en eftertraktad egenskap i skolan, arbetslivet och privat. Problemet är om perfektionismen förknippas med din självbild, att du tänker att det är bara när jag når mina mål som jag är värd någonting.

Din strävan efter perfektionism påverkar din omgivning
Om man begär att andra ska leva upp till samma krav som man har på sig själv kan det skapa osämja på arbetsplatsen, med kursare eller med partnern.
Sedan 1980-talet har studenter i USA och Storbritannien svarat på frågor om bland annat perfektionism och unga i dag uppger att de är mer perfektionistiska än tidigare generationer. Forskarna tänker sig att det kan ha att göra med förändringar i samhället – det ställs hårdare krav på att lyckas i studier och i arbetslivet, och det är mer fokus på individuella prestationer.

Nio av tio som kommer till behandling för problem med perfektionism är kvinnor. Det är långt fler än för psykiatriska diagnoser, även om kvinnor är överrepresenterade även där.

Utdrag ur boken

“Helen läser ekonomi på universitetet. Hon är ambitiös och duktig med siffror, hon gillar att sätta sig in i svåra teorier. Samtidigt tvivlar hon ofta på sin egen förmåga. Följden är att hon pluggar mycket mer än sina kursare, trots att hon redan kan allt som står i boken. Helen litar inte heller på att hon har gjort rätt på sina inlämningsuppgifter och kontrollerar sina svar flera gånger innan hon börjar känna sig lugn. Gruppredovisningar är extra jobbigt. När Helen får beröm tycker hon inte att hon förtjänar det och försöker att göra ännu bättre ifrån sig nästa gång – om återkopplingen uteblir kommer istället självkritiken krypande och hon tolkar det som att hon varit värdelös.”

Förlaget Natur & Kultur som ger ut Bättre än perfekt, erbjuder ett extramaterial till boken, där du kan testa om du själv är perfektionist. Ladda ner materialet här.

Källor: DN, Folkhälsomyndigheten, Bättre än perfekt, Forskning & Framsteg.