FOKUS: SKOLAN, DEL 2
Samspelet mellan social, pedagogisk och fysisk miljö påverkar hur långt eleven kan nå i sin utveckling och sitt lärande. Lärandemiljön handlar både om möjligheten till lugn och ro, men också om hur stolarna är att sitta på och på vilket sätt det är möblerat.
Förskolan och skolan ska erbjuda en trygg miljö som främjar alla barns och elevers utveckling och lärande. De behöver känna sig kompetenta och uppleva att de har goda förutsättningar att lära och utvecklas.
Varje barn och elev måste få möjlighet att vara delaktig och uttrycka sina åsikter om sitt lärande och om hur undervisningen ska utformas.
Den fysiska miljöns utformning ska enligt svensk lag ge stöd till barnens och elevernas olika behov vid inlärning. Lokaler och utemiljö påverkar kommunikation, social samvaro och välbefinnande. Möjlighet till utveckling och lärande påverkas av förskolans och skolans fysiska miljö, hur tillgänglig den är och hur den är organiserad, både inom- och utomhus. Den fysiska miljön kan skapa förutsättningar men också ibland hinder för lek och lärande.
Det sociala samspelet är viktigt
Utformningen av den fysiska miljön speglar ofta hur verksamheten värderar olika aktiviteter, men också synen på de barn och elever som vistas där.
I ett rum för lärande behövs god kvalitet i den auditiva miljön, den visuella miljön och luftmiljön. Utformningen av den fysiska miljön ska även ge förutsättningar för socialt samspel, vilket ligger till grund för vår möjlighet till delaktighet. Den fysiska skolmiljön innefattar allt vad gäller hur det ser ut i skolan, det vill säga skolans utrymmen, gruppstorlekar och bekvämlighet men också ljudnivå, luftkvalitet och ventilationssystem. Det kan verka som en ganska liten grej, men det påverkar både inlärningen och stämningen i skolan.
Forskningen visar att elever som har psykisk ohälsa, elever som har svenska som andraspråk eller inte undervisas på sitt modersmål, och elever med funktionsnedsättningar, däribland NPF, drabbas hårdast av alla elever. Men alla elever får en försämrad arbetsmiljö i distraherande miljöer.
Så ser en bra fysisk lärmiljö ut
- Minimalt med distraktioner skapar arbetsro och hjälper till att öka koncentrationen.
- Inget visuellt buller.
- Inga glasdörrar, glasväggar eller fönster mot andra rum eller mot en utemiljö med mycket rörelse (viktigt även ur inrymningssynpunkt).
- Undvik att sätta upp saker som inte har med den aktuella lektionen att göra på den vägg där whiteboard finns/undervisningen sker.
- God akustik som minimerar buller och gör att alla elever i rummet hör det läraren säger.
- God ventilation och klasstorlekar matchade med rummets ventilationskapacitet.
- Tydligt avgränsade lärmiljöer och tydlig grupptillhörighet. ”Vi som är i det här rummet är en klass och hör ihop” skapar trygghet.
- Tänk på lugn och stillhet i färgval och utsmyckning; välj enfärgat och undvik mönster.
- Bänkar med lock till elever på låg- och mellanstadium i stället för separat förvaring och arbetsbord. Detta minskar spring i klassrummet och därmed minskar distraktionerna.
- Utrymme för rörelsepauser i klassrummet.
- Se till att alla skåpsluckor, bänklock och klassrumsdörrar har dämpning så att de stängs mjukt och tyst.
- Möblera utifrån den undervisning som huvudsakligen bedrivs. Vid enskilt arbete och lärarledda genomgångar rekommenderas biosittning där alla elever är vända framåt mot tavlan. Vid grupparbete rekommenderas gruppbord.
- Ta hjälp av en ergonom vid val av sittmöbler och bord. Undvik gradänger och höga ”barstolar” som inte ger någon god sittställning.
- Säkerställ att det finns god allmänbelysning med led-lampor. Vid inköp av ny belysning rekommenderas dimmer som justerar både ljusstyrka och färgtemperatur.
Källa: ”Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande”, Skolverket, Skolvärlden.se, Arbetsmiljöverket