Det är riktigt lantliga vägar jag passerar under min resa till Furudalsskolan i Furudal några mil utanför Rättvik. Det är så vackert, de typiska dalsländska områdena jag passerar.

Husen har sina typiska ortsdetaljer och snickarglädjen har skapat vackra byggnader och detaljer. 

Hyrbilen går så fint. Jag blir nästan sugen på att behålla den. Men det går ju inte. Efter 40 minuter svänger jag in på parkeringsplatsen utanför tegelhusen som utgör skolan. 

På vägen mot rektorsexpeditionen möter jag några elever och skolpersonal. Alla har ett leende på läpparna och svarar glatt och vänligt när jag frågar om vägen. Ingen som tittar snett eller misstänksamt eller inte svarar, trots att de kanske undrar, vem är hon? 

Jag blir väl omhändertagen även när jag finner min väg till Lisa, rektorn. Hon är så positiv! Och talar om att allt jag behöver så ska jag få hjälp med, hon assisterar och fixar. Lugn och trygg. 

Omkring 100 elever går på skolan och när jag kör igång personaltillfället för de som medverkar är det i ett mysigt klassrum som andas ”old school”. Med det sagt, det finns många detaljer som jag känner igen sedan jag själv gick i skolan. Det enda som saknas är griffeltavlan (som det var på Södersunda skola förra veckan).

Det är tack vare Leksands Sparbank  som jag och teamet på Lika Olika får komma och stötta arbetet med värdegrund och gemenskap. Och precis som alltid, så är jag så väldigt väldigt tacksam över förtroendet.

Att det finns företag och arbetsplatser med människor som bryr sig, på riktigt. Banken är inte vinstgivande så arbetet att återinvestera i bygden ligger helt rätt för deras vilja att stötta nästa generation av lokala medborgare. 

Rektor-Lisa välkomnar mig och det blir tyst. Jag blir fullkomligt bombarderad av vänlighet och välvillighet under de timmar jag är på plats. Vad vi pratar om? Sociala kunskaper, tolerans och livet och mänskligheten. 

Kram