
Vi på Lika Olika arbetar varje dag med att hjälpa personer enskilt och i grupp att acceptera sig själva och varandra för de dem är eller vill vara. Vi bär alla på ryggsäckar av nuet, dået och tankar på framtiden. Ryggsäckar som påverkar hur vi beter oss och hur vi tar emot andras beteenden. Därför tycker vi att det är viktigt att prata om alla aspekter av måenden. Klimakteriet är ett stadie i varje kvinnas livscykel som mer eller mindre påverkar måendet i nuet.
Den psykiska hälsan kan påverkas av flera faktorer under klimakteriet. Dels sjunker nivåerna av hormonet östrogen vilket leder till att signalsubstansen serotonin minskar. Serotoninets effekt är att stabilisera humöret och ge en känsla av välbefinnande. När det sjunker kan man känna sig nedstämd, gråtmild och deprimerad. Östrogenet sjunker ofta i skov, vilket gör att ens mående stabiliseras när kroppen anpassat sig till de nya nivåerna. Men besvären kan komma tillbaka nästa gång nivåerna sjunker.
Det andra könshormonet progesteron har en lugnande effekt. När det sjunker kan man uppleva sömnproblem, nedstämdhet, oro och irritabilitet. Utöver detta kan fysiska besvär göra att man känner sig mer begränsad, vilket också kan ge en negativ effekt på ens psykiska välmående.
Oftast börjar klimakteriet mellan åldrarna fyrtiofem och femtiofem.
Vanligaste symptomen är att
- Mensen blir oregelbunden och upphör så småningom. Under klimakteriet kan du hoppa över en menstruation eller flera menstruationer, och graviditet är fortfarande möjlig. Mensen kan vara tyngre eller lättare än vanligt, och symtom på PMS (premenstruellt syndrom) kan vara allvarligare än vanligt.
- Värmevallningar och nattliga svettningar, även kallade värmevallningar eller vasomotoriska symtom, är en plötslig känsla av intensiv värme, vanligtvis på överkroppen, som varar cirka en till fem minuter med eller utan märkbar svettning. Luften kan kännas outhärdligt kvav, och du kan komma på att du tar av dig kläder och öppnar fönster av bara farten. Du kan ha svårt att koncentrera dig. Ibland följs värmevallningar av kall frossa.
- Känslomässiga symtom kan vara mild depression, ångest, humörsvängningar och irritabilitet. Var noga med att prata med din läkare om andra möjliga orsaker till depression, såsom låg sköldkörtelhormon.
- Låga energinivåer
- Svårigheter att sova
- Håret blir tunnare
- Torr hud
- Vaginal torrhet och obehag, och urinblåsproblem, som kan vara mindre eller allvarliga.
- Andra symtom kan vara hårväxt i ansiktet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, mindre minnesproblem, viktökning och låg libido.
Upplever alla kvinnor klimakteriet på samma sätt?
Cirka 85 procent av kvinnor i klimakteriet upplever värmevallningar. Intensiteten av värmevallningar varierar mycket, liksom antalet år de fortsätter att inträffa. Från och med perimenopausen ökar frekvensen och svårighetsgraden av värmevallningar gradvis till sent i övergången, för att sedan gradvis minska. Värmevallningar kan förekomma under en kort tidsperiod under klimakteriets övergång eller fortsätta i många år efter klimakteriet. Cirka 10 procent av kvinnorna upplever symtom i sjuttioårsåldern.
Livsstilsval och klimakteriebesvär
En stillasittande livsstil och rökning av cigaretter är bland de livsstilsfaktorer som är förknippade med intensiteten av värmevallningar. Rökning påverkar också vaginal- och vulvavävnaden. Det kan vara bra att hålla reda på livsstilsfaktorer som verkar trigga värmevallningarna om du själv eller anhörig är drabbad. Värmevallningar kan orsakas av varmt väder eller ett varmt rum, alkohol, koffein, kryddig mat och stress.
Träning kan hjälpa
Träning har kända positiva effekter för hjärthälsa, benhälsa, humör, energinivå och andra klimakterietrelaterade problem. I en studie fick kvinnor under tre månader kostundervisning, aerobicsträning, både utbildning och träning, eller ingetdera. De som fick kostutbildning plus aerobicsträning rapporterade de mest signifikanta förbättringarna av klimakteriebesvär och livskvalitet. Men i en annan studie rapporterade vissa kvinnor som deltog i relativt lågintesiv träning fler värmevallningar än en kontrollgrupp av kvinnor som tilldelats stretchövningar. Det verkar vara värt att prova olika typer av träning och avgöra vad som fungerar bäst för dig.
Våga prata om det
För att vänner och familj ska kunna vara stöd genom klimakteriet för den som har det jobbigt, behöver vi prata om det. Det är lätt att i sådana här situationer, så kopplade till kroppen, vilja klara allt själv och inte blanda in varken partner eller vänner in i det som pågår. Men det gör skillnad! Genom att dela tankar, symptom och känslor kan de som inte är drabbade stötta, och den som är drabbad få mer förståelse för sitt kanske ibland oväntade beteende.
TIPS!
Titta på Ted talk med Lisa Mosconi om hur klimakteriet påverkar hjärnan.
Läs RFSU:s lättillgängliga pdf om klimakteriet
Källa: Må Bra, The New Yorker, Menopause.org, RFSU