Magkänslan, detta mystiska sjätte sinne som ofta beskrivs som vår ovärderliga inre kompass. Hur pålitlig är den egentligen när det kommer till att fatta rätt beslut? Mycket lutar åt att den omtalade känslan faktiskt kan sätta käppar i hjulet för både utveckling och jämlikhet. Men varför?

Magkänslan, som i grunden är en intuitiv känsla snarare än en rationell bedömning, har utan tvekan sina fördelar. Den kan vara resultatet av undermedvetna observationer, tidigare erfarenheter, och snabba bedömningar som vårt medvetna sinne kanske inte omedelbart uppfattar. I många fall kan detta vara till stor hjälp, särskilt i situationer där snabba beslut krävs.

Beslut som får konsekvenser
Det finns dock en hel del situationer där magkänslan bör läggas åt sidan. Ekonomiska beslut kan verka lockande baserade på en snabb känsla, särskilt när vi står inför möjligheten att investera i något som verkar lovande, till exempel aktier som många pratar om som intressanta eller på G, eller lusten att låna snabba pengar för att få det där du tror att du blir lyckligare av i stunden. Men utan grundlig forskning kan vi missa viktiga detaljer som påverkar en investerings framgång och kan få förödande konsekvenser i långa loppet. Även medicinska beslut kräver en balans mellan att lyssna på sin kropp och att förlita sig på expertkunskap. Magkänslan kan inte ersätta professionell medicinsk rådgivning, även om det är du som känner din kropp eftersom du bokstavligen är i den. När det gäller stora livsförändringar, som att byta jobb eller flytta till en ny plats, är det viktigt att väga in flera faktorer. Ett plötsligt infall kan kännas rätt just då, men har vi beaktat alla potentiella följdverkningar av vårt beslut?

När våra tidigare upplevelser och fördomar står i vägen
I relationer kan vår magkänsla ibland påverkas av tidigare händelser, vilket gör att den kan leda oss vilse. Därför är det viktigt att inte bara förlita sig på den när man tar beslut som kan påverka ens relationer på lång sikt, eller för den delen vem man ger en chans att ha en relation till. Du kan missa en fin blivande vän eller partner om du endast ska lyssna på magkänslan.

Magkänslan utgår från oss själva, inte någon annan
Sedan är det rekryteringar, där mycket forskning visar att man med magkänsla riskerar att fatta ojämlika beslut som inte gynnar verksamheten varken ekonomiskt eller arbetsmiljömässigt. När vi anställer någon är det nämligen enkelt att luta sig mot en ”bra känsla” om en kandidat. Men att lita alltför mycket på magkänslan kan leda till att vi missar viktiga kvalifikationer, färdigheter eller potentiella kulturella matchningsproblem och missgynnar personer som inte är så extroverta eller räknas som charmiga, men besitter massor av kunskap och kompetens som arbetet skulle vara till gagn av. Objektiva urvalsprocesser, strukturerade intervjuer och kompetensbaserade bedömningar bör komplettera vår inledande magkänsla för att säkerställa att vi gör det bästa urvalet. 

Det är alltid en balansgång. Medan magkänslan utan tvekan har sin plats och sitt värde, måste den balanseras med rationellt tänkande och, i vissa fall, objektiva data eller bollning med andras åsikter och kunskaper.

Här är några exempel på varför vi inte ska ge oss hän till magkänslans starka kraft i alla lägen.

Kognitiva snedvridningar
Människor påverkas av en mängd kognitiva snedvridningar som kan påverka vår ”magkänsla”. Till exempel kan bekräftelsebias (bias=fördomar), göra att vi endast lägger märke till information som bekräftar vad vi redan tror.

Emotionell påverkan
Starka känslor kan förvränga vårt omdöme och ge oss en känsla som inte baseras på rationell analys.

Begränsad erfarenhet
Magkänslan baseras ofta på tidigare erfarenheter. Om vi saknar erfarenhet inom ett visst område, kan vår magkänsla missleda oss.

Felaktig association
Vi kan ha haft en dålig upplevelse i det förflutna som nu påverkar vår magkänsla, även om den aktuella situationen är väsentligt annorlunda.

Sociokulturella influenser
Våra åsikter och känslor formade av kultur, media, och sociala cirkelar kan påverka vår magkänsla på sätt som kanske inte är objektiva eller gynnsamma för den aktuella situationen.

Felaktig minnesförankring
Människor har en tendens att lita mer på nylig eller särskilt stark information, även om den inte nödvändigtvis är relevant.

Önsketänkande
Ibland kan vår ”magkänsla” egentligen vara vad vi hoppas ska vara sant, snarare än en objektiv bedömning av situationen.

Källa: Daniel Kahnemans ”Thinking, Fast and Slow”, PsychologyToday.com, Malcolm Gladwells ”Blink: The Power of Thinking Without Thinking”