Vi människor säger omkring 16 000 ord var per dygn. Många av dessa är slentrianmässiga uttryck eller fraser som är kulturellt betingade utifrån umgänge och miljö. Därför är det ofta svårt att själv veta vilken typ av språk man använder, eftersom det ofta är detsamma som resten av vårt närmaste umgänge gör. Det är dock värt att ta sig en funderare på vilka ord vi formulerar – medvetet eller i farten – för orden har stor påverkan på både vår egen och vår omgivnings mående.

Den japanska forskaren Masaru Emoto utförde i slutet av 1990-talet ett experiment på fruset vatten, då han testade kristallisationen av det frusna vattnet genom att använda positiva och negativa ord. Till visst vatten från floder och sjöar talade han och hans team med negativt laddade ord och fraser, och till annat vatten från samma från floder och sjöar talade teamet med positivt laddade ord och fraser. Efter en tid producerade det vatten som talats till med negativt laddade ord molniga, grumliga kristallformationer, medan den positiva gruppen producerade klara, vackra kristaller. Syftet med studien var att visa ordens kraft och deras påverkan på levande organismer. Tycker du att Emotos forskning verkar intressant, se filmen här.

 

Att även vi människor påverkas starkt av vad som sägs till oss, och hur det görs, råder det inget tvivel kring. Vetenskapliga studier visar att positiva och negativa ord inte bara påverkar oss på en djupt psykologisk nivå, utan att de har en betydande inverkan på hela vårt liv även fysiskt. I sitt neurovetenskapliga experiment ”Gör ord skada?” övervakade forskaren Maria Richter och hennes samarbetspartners hur hjärnan reagerar på negativa ord. Resultaten var tydliga. Negativa ord riktade mot personerna utsöndradrade stress- och ångestinducerande hormoner.  Forskningen visar också att negativa ord, oavsett om de talas, hörs eller tänks, inte bara orsakar stress i stunden, utan även bidrar till långvarig ångest. 

Vi kan bryta mönster
Enligt forskaren i neurovetenskap, Dr. Andrew Newberg, och Mark Robert Waldman, terapeut, har ett enda ord kraften att påverka det genuttryck som reglerar fysisk och emotionell stress. Enligt de två experterna kan fientligt språk störa specifika gener som spelar en viktig roll i produktionen av neurokemikalier som skyddar oss från stress. Positiva ord, som exempelvis ”fred” och ”kärlek”, kan däremot  ha motsatt effekt och förändra vårt genuttryck, stärka områden i våra frontallober och främja hjärnans kognitiva funktion, genom sin starka påverkan på hjärnans motivitionscentrum. Att konsekvent använda positiva tankar, och uttrycka positivt kodade ord i tankar, tal och skrift kan förändra vår självuppfattning och påverkar vårt långsiktiga mående, med stärkt immunförsvar och lägre stressnivåer. På samma sätt kan du hjälpa din omgivning till bättre mående, eftersom dina ord har lika stark påverkan på den. 

 

Byt ut vardagsfraserna

1. Varför inte? → Låter bra

2. Inga problem! → Definitivt!

3. Kan inte klaga → Allt går bra, tack

4. Jag är helt slutkörd → Jag behöver verkligen vila

Positivt språk på jobbet

5. Jag har glömt → Ursäkta, jag sätter en påminnelse till nästa gång.

Genom att fokusera på vad som kan göras bättre, hjälper du människorna omkring dig att förvänta sig ett positivt resultat istället för att fokusera på det negativa.

6. Tyvärr kommer det att vara omöjligt att avsluta projektet i tid på grund av att det verkar vara svårt för folk att hålla deadlines. → Kan alla lämna in sin del av projektet till torsdagen så att vi kan vi fortfarande ha en chans att slutföra arbetet i tid?

E-postkultur ger den perfekta möjligheten att arbeta på positivt språk, eftersom du kan redigera dina ord innan du skickar ut dem till kollegor och klienter. Se upp för negativa ord som ”tyvärr”, ”omöjligt” och ”problem”.

7. Konstruktiv kritik → Feedback

Läs Lika Olikas tips för bra feedback-kultur här

Positivt språk hemma

8. Kasta inte bollen inomhus! → Snälla ta ut bollen och lek utanför.

eller

9. Jag gillar inte när … → Jag gillar när ..

Att berätta för barn (och vuxna också!) Vad du vill att de ska göra snarare än vad du inte vill att de ska göra sätter fokus på önskad åtgärd och ökar dina chanser till ett positivt resultat.

10. Jag har saknat dig så mycket! → Jag är så glad att ha dig här!

Läs gärna ytterligare en av Lika Olikas artiklar om hur språket påverkar människan här.

Källor: Learningmind.org, oxfordre.com, Skolverket, forskning.se, sciencedirect.com.