Att leva tillsammans i en relation, i en familj och inte minst – i ett samhälle kräver självkännedom och tolerans för att relationerna ska vara hållbara, jämlika och hälsosamma. Osäkerhet och rädsla skapar lätt intolerans mot det som inte känns igen som tryggt och “hemma”. Vi bär alla på olikheter lika väl som likheter och kan som personer råka ut för intolerans, vilka vi än är. Så hur bemöter vi intolerans vi stöter på i vardagen?
“Tolerans är inte undergivenhet, utan en vilja att begripa, en vilja till förståelse. Tolerans är inte vilja att acceptera vad som helst. Tolerans är att begrunda, lära sig, få perspektiv och till slut kanske ett sätt att slåss för en mänskligare mänsklighet utan att använda knytnävarna”
– Eyvind Johnson
Det finns olika uppfattningar om varför rasism, främlingsfientlighet och intolerans gror och hur det tar sig i uttryck. Vissa menar att det beror på individens ideologiska övertygelse eller personliga oförmåga att känna empati eller ha förståelse för den andre. Andra menar att det också finns strukturer i samhället, exempelvis rasistiska eller sexistiska strukturer, som vi alla omfattas av. Dessa strukturer rangordnar människor utifrån deras kön, etniska tillhörighet, sexuella läggning etc. och att denna rangordning ligger till grund för diskriminerande handlingar. Enligt den så kallade giraffmodellen finns det bakom varje aggressivitet, kritik, och avvisande beteende det en människa med obemötta känslor och behov. Jag kan välja var jag lägger fokus; på aggressionen, kritiken och avvisandet eller på de känslor och behov som ligger bakom. Kanske är det en kombination av dessa uppfattningar som ger oss en grund att arbeta utifrån när vi vill bemöta och bekämpa intolerans.
I vardagen stöter de flesta av oss på tankar och åsikter som kan uppfattas som intoleranta. Rasism, sexism, homofobi eller helt enkelt åsikter som inte överensstämmer med de jag själv har och därför, av mig, kan uppfattas som intoleranta.
Det finns olika sätt att bemöta intolerans. Här är några tips.
Ställ motfrågor
Tycker du att en människa i din närhet uttrycker sig intolerant, kräv svar på vad den menar, genom att fråga “Hur går dina tankar?” “Hur resonerar du nu?”
Bemöt faktafel med lugn – och fakta
Möter du slentrianmässiga jargonger som bygger på känslomässiga eller uppleva erfarenheter, men inte vederlagda fakta – lyssna på vad personen har att säga och försök förstå hens perspektiv. När du har visat att du är intresserad och är med på utgångspunkten för ställningstagandet, kan du lägga fram fakta som visar att den upplevda situationen kanske är ett undantag som bekräftar regeln, är en förenkling av statistik eller bygger på fördomar utifrån rädsla och osäkerhet.
Säg ifrån
Blir du illa berörd av någons åsikter och finner de stötande, säg det.
“Jag tar illa vid mig när du säger så, jag uppfattar det som rasistiskt/sexistiskt/homofobiskt etc.”
Lär dig “giraffspråket”
Nonviolent Communications, eller giraffspråket, som det ofta kallas på svenska, är en konfliktlösningsmodell som hjälper oss att särskilja på vad som är känslor, tankar och värderingar. Vid en meningsskiljaktighet är det viktigt att veta vad som är vad för att kunna vara trovärdig och konstruktiv.
Giraffspråket – medkänslans språk
Modellen för Nonviolent Communication är formulerad av psykologen Marshall B Rosenberg. Syftet med den är att stärka vår förmåga att få och ge medkänsla och på det sättet minska konflikter och öka potentialen att få det man innerst inne önskar och tillmötesgå andras behov. Det handlar om att höra vad personen i fråga önskar bakom orden, att kunna se längre, till bakomliggande behov. När det gäller att bemöta intoleranta beteenden kan denna metod vara till stor hjälp. För att åskådliggöra metoden använder sig Marshall av symbolerna schakal och giraff.
Schakalen
Schakalen symboliserar en människa som har lärt sig att kommunicera enligt det gamla auktoritära systemet där var och en måste kämpa för sin sak eller förlora.
Schakalen kan ha sina öron på två olika sätt, utåt eller inåt. När öronen är utåt så hör schakalen kritik, att något är fel, och svarar då med att attackera. Det är något fel med den andra! Om öronen är inåt så hör schakalen också kritik men attackerar istället sig själv, och tror att något är fel på honom/henne själv.
Giraffen
Giraffen är symbol för ett annat sätt att lyssna och kommunicera. Giraffen med sin ståtliga längd symboliserar någon som kan se längre och bakom människors ord, in i deras hjärtan och försöka lyssna till deras behov.
Modellens fyra steg
1. Observera
Undvik diagnostisering, värdering eller dömande. Framför det du observerat på ett sätt som motiverar till handling istället för känslor av skuld, rädsla, skam.
2. Uttryck dig och dina känslor utan att attackera någon annan.
Tala i jagform. Eller hjälpa den andra att få klarhet i sina behov och känslor.
3. Ge uttryck för dina egna behov.
Vad är viktigt för dig? Hjälpa också den andra att komma fram till vad som ligger bakom kommunikationen, vilka behov som inte är bemötta.
4. Förtydliga ditt önskemål eller hjälp den andra få fram sitt.
Ett önskemål är inte detsamma som krav och det ska vara enkelt att utföra direkt. Var tydlig, samt hjälp den andra att förtydliga sina eller sitt önskemål.
Titta, lyssna, lär!
Titta: UR har gjort en uppskattad serie om hur man i skolan bemöter intolerans och arbetar med inkludering i skolan. Se programmen här: UR om tolerans.
Lyssna: Forum för levande historia presenterar en podcastserie om hur man bemöter rasism. Lyssna här.