En vanlig faktor till att människor drabbas av stress och psykisk ohälsa är brist på tydlighet (läs Så skapar du vardagstolerans, del 1: Tydlighet). I yrkeslivet är därför en överskådlig avgränsning för vad vi förväntas göra och prestera avgörande för att vi ska känna oss trygga med situationen.

Att tänka på i arbetet och i skolan:

  • Tydliga mål
    Vad ska du hinna med/prioritera under kommande vecka, månad och år. Först då kan du sätta gränser för att du ska lyckas nå målen.
  • Normer för tillgänglighet
    När förväntas du befinna dig på arbetet, vara tillgänglig för telefonsamtal och läsa mail? Och hur vill DU ha det för att må bra. Idag har de allra flesta mailkonton kopplade till telefonen, vilket gör att arbetet alltid finns med oss. Var går gränsen för hur mycket vi ska vara tillgängliga?
  • Mandat
    Vad har du makt att fatta beslut om i din yrkesroll och vilket ansvar känner du dig bekväm med att ha. Behöver du en utbildning, kurs, mentor eller stöd från kollega i ett visst ansvar – sätt gränser som gör både dig och uppgiften rättvisa.

Även privat är det viktigt att vara medveten om våra förväntningar, önskemål och begränsningar. I relation till våra vänner, familjemedlemmar och oss själva finns det flera saker att tänka på som kan underlätta vårt långsiktiga välbefinnande.

Att tänka på i privatlivet:

  • Formulera för dig själv hur DU vill ha det
    Oavsett om det gäller en relation eller situation är det alltid bra att själv ha tänkt på vad du skulle må bäst av och sätta gränser utifrån det. Är du en sådan som alltid tar på dig för många uppgifter till julfirandet med släkten, sköter du det mesta av hushållssysslorna hemma, har ansvaret med barnens läxläsning ofrivilligt hamnat på dig eller är det bara du som lyssnar på dina vänners liv och leverne medan dina egna tankar och upplevelser får stanna inombords? Är du inte nöjd – fundera på vad det är som felar för att kunna förändra.
  • Förbered dig på reaktioner
    Har en struktur, kultur eller tradition som du vill förändra pågått ett tag, får du räkna med att du får reaktioner när du börjar säga nej/ja. Inte minst från de som kommer att beröras. Att sätta gränser innebär ofta att någon, förutom du själv, också påverkas, ibland motvilligt. Om du inte längre vill ansvara för hushållets tvätt, innebär det ju att någon annan måste få ökat ansvar, om du inte längre vill att din vän använder ett visst språkbruk för att du tycker att det är stötande, innebär det ju att hen måste förändra hur hen pratar om hen vill umgås med dig. Därför är det bra att du är förberedd på att din gränssättning kommer att få reaktioner – positiva som negativa.
  • Jämför dig inte med andra
    Vi har alla olika förutsättningar. Att jämföra sig med våra medmänniskor, grannar, kollegor, vänner, tv-personligheter eller influencers i sociala medier kan öka stressen och känslan av otillräcklighet. Vem vill DU vara och hur vill DU leva. Sätt gränserna utifrån det.

Viktigt att tänka på oavsett hur din gränssättning påverkar din omgivning är att du måste ha tålamod och förståelse för eventuella reaktioner. Vi lever tillsammans i olika konstellationer och måste lära oss att göra det sida vid sida, trots olikheter. Toleransen och förståelsen för våra skilda förutsättningar måste vara ömsesidig, först då kan vi skapa ett hållbart välmående i samhället och i oss själva.

Källor: arbetsmiljoforskning.se, Må Bra, Modern psykologi, terapeutiska.se, Rädda Barnen och tidningen Chef.