Vad är minoritetsstress?

Minoritetsstress är en typ av stress som personer i minoritetsgrupper kan uppleva på grund av deras position i samhället. Enligt forskare Ilan H. Meyer, som introducerade begreppet minoritetsstress, härstammar denna stress från sociala, ekonomiska och politiska ojämlikheter och uttrycker sig genom en stor mängd negativa hälsoeffekter på både individ- och gruppnivå. 

I Sverige, som i många andra länder, finns det flera minoritetsgrupper som erkänns officiellt. Dessa grupper är i Sverige till exempel följande:

Nationella minoriteter
Sverige erkänner fem nationella minoriteter:

• Samer: Urinvånarna i Sverige och de enda som är erkända som ett ursprungsfolk i landet. Samerna har en lång historia och en unik kultur, med renskötsel som en viktig del av deras traditionella näring.
• Svenskfinnar: Personer av finsk härkomst som bott i Sverige i generationer, särskilt i norra och mellersta delarna av landet.
• Tornedalingar: Personer från Tornedalen i norra Sverige, vars traditionella språk är meänkieli.
• Romerna: En historiskt nomadisk folkgrupp som har varit en del av det svenska samhället i flera hundra år.
• Judar: En religiös och etnisk minoritetsgrupp som har en lång historia i Sverige.

HBTQ+ personer
Denna grupp omfattar homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera, intersexuella och andra som identifierar sig inom spektrumet av sexuella orienteringar och könsidentiteter. Trots framsteg mot jämlikhet och acceptans, upplever många från denna grupp fortfarande diskriminering och marginalisering.

Personer med funktionsnedsättning
Individer med fysiska, mentala, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar som på olika sätt kan hindra dem från att fullt ut delta i samhället på lika villkor.

Invandrare och flyktingar
Personer som har migrerat till Sverige, inklusive flyktingar från krigsdrabbade och oroliga regioner kan inkludera ett brett spektrum av nationaliteter och etniska tillhörigheter, varav många kan uppleva utmaningar relaterade till integration och social inkludering.

Minoritetstress påverkar vardagen

På arbetsplatsen
Forskning visar att minoritetsgrupper ofta upplever mikroaggressioner på arbetsplatsen, små handlingar eller uttalanden som kan verka oviktiga för andra men som bär på underförstådda fördomar. Ett exempel är när en arbetskamrat ofta misstänkliggör kompetensen hos en kollega från en etnisk minoritetsgrupp, vilket skapar en känsla av att ständigt behöva bevisa sitt värde. 

I skolan
Studier har visat hur barn och ungdomar från minoritetsgrupper kan uppleva stress relaterad till deras identitet. Ett barn som tillhör en religiös minoritet kan till exempel känna sig exkluderad eller stressad när skolaktiviteter krockar med religiösa högtider, vilket inte alltid tas i beaktande av skolans schema.

Inom hälsovården
Forskning inom hälsovård visar på diskriminering mot personer baserat på deras sexuella läggning eller könstillhörighet. Ett praktiskt exempel är en transperson som upplever fördomar eller okunskap från vårdpersonal, vilket kan leda till att de undviker nödvändig vård, med ökad stress och försämrad hälsa som följd.

Stress som får allvarliga mentala och fysiska konsekvenser
Ilan H. Meyer (2003) belyser i sin forskning begreppet internaliserad homofobi, där HBTQ+-personer internaliserar samhällets negativa attityder mot dem. Detta kan leda till självförakt, låg självkänsla och i värsta fall självskadebeteenden. Internaliserad homofobi är inte bara en psykologisk belastning utan kan även manifestera sig i fysiska hälsoproblem såsom sömnsvårigheter och stressrelaterade sjukdomar.

Att ständigt utsättas får långsiktiga konsekvenser
Forskningen har även visat att kronisk exponering för minoritetsstress bidrar till långvariga hälsoproblem. En studie av Hatzenbuehler et al. (2013) fann att HBTQ+-personer som lever i samhällen med höga nivåer av fördomar har signifikant högre dödlighet än de som lever i mer accepterande miljöer. Dessa dödsfall är ofta kopplade till hjärt-kärlsjukdomar och självmord, vilket tyder på en stark koppling mellan sociala miljöer, minoritetsstress och fysisk hälsa.

Socioekonomiska faktorer påverkar måendet
Socioekonomisk minoritetsstress uppstår när individer från minoritetsgrupper möter unika stressfaktorer som är kopplade till deras socioekonomiska status samt deras minoritetsstatus. Denna typ av stress kan förvärras av faktorer som fattigdom, arbetslöshet, bostadsproblem och begränsad tillgång till utbildning och hälsovård. Bostadsdiskriminering är en av dessa, då till exempel en familj med invandrarbakgrund som söker bostad kan uppleva direkt eller indirekt diskriminering från hyresvärdar eller bostadsföretag, vilket begränsar deras bostadsalternativ till områden med lägre standard, högre brottslighet och färre resurser. Denna segregation bidrar till känslor av isolering och utanförskap.

Ett annat exempel är diskriminering på arbetsmarknaden som sker när en kvalificerad person som tillhör en etnisk minoritetsgrupp upprepade gånger kan bli förbigången vid anställningsprocesser på grund av sitt namn eller ursprung. Detta inte begränsar inte bara personens ekonomiska möjligheter utan påverkar också självkänslan och skapar en känsla av hopplöshet.

Idag ser vi också tydliga tecken på utbildningsbarriärer då barn från socioekonomiskt utsatta minoritetsfamiljer kan ha svårt att nå sin fulla potential i skolan på grund av brist på resurser som läxhjälp, tillgång till teknik, eller stöd hemifrån. Detta kan leda till lägre utbildningsnivåer, vilket i sin tur begränsar deras framtida arbetsmöjligheter.

Ett aktuellt exempel är otillgänglig hälsovård, där minoritetsgrupper med låg socioekonomisk status kan uppleva svårigheter att få tillgång till kvalitativ hälsovård på grund av kostnader, brist på försäkring, eller språkbarriärer. Detta kan leda till förvärrade hälsoproblem, vilket ökar stressnivån ytterligare. Debatt pågår just nu om huruvida Region Blekinge ska införa tolkavgift vid läkarbesök eller inte. Något som skulle påverka minoritetsstressen ytterligare ur ett socioekonomiskt perspektiv.

Många barn och ungdomar från minoritetsgrupper med låg socioekonomisk status kan känna sig exkluderade från fritidsaktiviteter, som sportklubbar eller musiklektioner, på grund av avgifter eller utrustningskostnader som deras familjer inte har råd med. Detta kan minska deras möjligheter till social interaktion och personlig utveckling. 

Omgivningens fördomar en grundorsak till stressen
Personer som tillhör flera minoritetsgrupper samtidigt (t.ex. rasifierade HBTQ+-personer) kan uppleva en unik form av stress som är relaterad till flera parallella förtryck. Denna form av intersektionell stress kan ha komplexa effekter på individens hälsa och välbefinnande. Att aldrig känna sig accepterad, respekterad eller sedd som den människa man är, utan genom omgivningens fördomar och okunskap, påverkar både den psykiska och fysiska hälsan negativt och kan ha förödande konsekvenser. 

Hur minskar vi minoritetsstressen?

Att minska minoritetsstress hos människor runtomkring oss kräver aktivt engagemang och medvetenhet från alla i samhället. Här är några konkreta tips på hur omgivningen och medmänniskor – inklusive skolkamrater, arbetskamrater och vänner – kan bidra till en mer stödjande miljö:

För skolkamrater

Utbildning och medvetenhet: Lär dig om olika kulturer, sexuella läggningar, och identiteter. Ju mer du vet, desto mindre troligt är det att du oavsiktligt bidrar till någons minoritetsstress.

Inkluderande språk: Använd inkluderande språk som respekterar alla människors identiteter och erfarenheter. Fråga om och respektera personers pronomen.

Stötta och stå upp för dina medmänniskor: Om du ser någon bli utsatt för mobbning eller diskriminering, stå upp för dem på ett säkert sätt. Att veta att de inte är ensamma kan göra en stor skillnad.

För arbetskamrater

Inkluderande arbetsmiljö: Främja en arbetskultur där alla känner sig välkomna och värderade. Detta kan innebära att uppmuntra till firande av olika kulturer och traditioner och att se till att alla arbetsrelaterade aktiviteter är tillgängliga för alla.

Mikroaggressionsträning: Engagera dig i eller föreslå träningar för din arbetsplats om mikroaggressioner och hur de kan undvikas. Att bli medveten om dessa små, ofta oavsiktliga handlingar kan minska frekvensen av dem.

Mentorskap och nätverk: Skapa mentorskapsprogram och nätverk för minoritetsgrupper inom din organisation. Att ha tillgång till stöd från någon som förstår ens unika utmaningar kan vara otroligt värdefullt.

För vänner

Lyssna aktivt: Ibland behöver personer bara någon som lyssnar på dem utan dömande blickar eller ifrågasättande ton. Visa att du bryr dig genom att lyssna aktivt och bekräfta deras känslor och upplevelser.

Informera dig själv: Ta reda på mer om de utmaningar dina vänner kan möta på grund av deras minoritetsstatus. Att förstå dessa utmaningar gör dig bättre rustad att erbjuda relevant stöd.

Var en pålitlig allierad: Visa att du står upp mot diskriminering genom att stödja initiativ som gynnar minoritetsgrupper, och var aktiv i arbetet mot exempelvis rasism, homo- och transfobi, funkofobi.

Genom att vara medveten om att diskriminering finns och att försöka förstå den stress som minoritetsgrupper- och individer ofta upplever, kan vi alla bidra till ett mer inkluderande och hälsosamt samhälle. Det är genom dessa dagliga handlingar av medvetenhet, respekt och stöd som vi kan bygga starkare, mer inkluderande gemenskaper – för alla.