I januari 2020 blir Barnkonventionen lag i Sverige. Konventionen, som instiftades av FN 1989 syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att komma till tals. Hur påverkar det oss i vardagen att lagen träder i kraft?

Barnkonventionen är uppdelad i 54 artiklar. I artikel 2 står det att inget barn får bli diskriminerad. Alla barn ska behandlas lika, oavsett kön, ursprung, religion, sexuell identitet och om personen har en funktionsvariation. Barn får inte heller bli diskriminerade jämfört med vuxna. I artikel 3 står det att barns och ungas bästa alltid ska komma i första hand vid beslut och åtgärder som rör dem. Det betyder till exempel att om en familj inte klarar ekonomin och därför behöver hjälp från socialtjänsten, ska socialtjänsten särskilt tänka på vad som är bäst för barnet.  I artikel 12 står att alla barn och unga har rätt att få vara delaktiga och att vuxna måste lyssna på dem. Barn och unga ska vara med och påverka i frågor som rör dem, utifrån sin ålder och mognad.

Några punkter ur Barnkonventionen som alla vuxna bör känna till:

  • Att barn ska skyddas mot att utsättas för våld, övergrepp eller utnyttjande.
  • Att barn har rätt att tänka vad det vill, tro vad det vill, säga vad det tycker och vara med i vilka föreningar det vill.
  • Att barn har rätt till ett privatliv.
  • Att barn har rätt att få veta vilka som är sina biologiska föräldrar.
  • Att barn har rätt att leka, vila och vara ledig.
  • Att barn har rätt att gå i skolan.

Så funkar Barnkonventionen

Idag har 196 stater skrivit på för att följa barnkonventionen. USA är det enda landet som inte har gjort det. Barnkonventionen förbinder i första hand staten att säkerställa rättigheter barnet har enligt konventionen. Men även aktörer som staten har delegerat makt och ansvar till är skyldiga att följa den. Detta gäller till exempel olika statliga myndigheter, kommuner, regioner och privata verksamheter som fått uppdrag av staten, t ex friskolor och sjukvårdsinrättningar. 

Norge är förlaga
Norge har haft barnkonventionen som lag sedan 2003 och under hösten 2009 gjordes en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till barnkonventionen. Den visade att barnkonventionen generellt har stärkt barnets rättsliga ställning och gett konventionen högre juridisk status, något som hoppas ska ske även i Sverige. 

Men vad innebär egentligen konventionen och hur kommer den att påverka svenskarna i vardagen när den blir lag?

Måste ideella föreningar följa barnkonventionen?
Ideella organisationer som inte utför uppgifter på uppdrag av staten. De är därför inte direkt bundna att följa barnkonventionen. Däremot kan staten, kommuner eller regioner sätta upp kriterier för till exempel bidrag eller tillgång till lokaler, som leder till att föreningen måste följa barnkonventionen. 

På vilket sätt måste föräldrar rätta sig efter barnkonventionen?
Konventionen förbinder bara staten och den staten delegerat ansvar till att säkerställa rättigheter för barn. Föräldrar blir därför inte direkt bundna av konventionen. Indirekt kan de bli det, genom andra lagar som har tagit in delar av barnkonventionen i sina bestämmelser.

Barnkonventionen tar däremot upp och styrker den viktiga roll som föräldrar har i sina barns liv, bland annat att det är föräldrarna som huvudsakligen är ansvariga för barnets uppfostran och välbefinnande, men att dessa har rätt till stöd från staten om så behövs. I artikel 18 står det att föräldrar alltid ska ha barnets bästa i åtanke i sin uppfostran för att säkerställa barnets utveckling.

Lär dig mer
Det finns massor att läsa om Barnkonventionen. Regeringen har bl a. tagit fram ett dokument som vägledning vid tolkning av lagen, som kan vara bra att läsa om man arbetar i verksamhet där konventionen gäller enligt lag. Läs den här.

minarattigheter.se finns lättgillgänglig info om mänskliga rättigheter och barnkonventionen riktad till barn i alla åldrar. Här finns även en sida speciellt för pedagoger. 

 

Källor: Umo, Barnombudsmannen, regeringen.se, Skolverket, Rädda Barnen