Vad vet du om diskrimineringslagen?

Om någon diskrimineras, alltså missgynnas eller kränks, måste det finnas ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna för att det ska ska vara diskriminering enligt lagen.

Kön

Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsidentitet och könsuttryck avses i lagen att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat sätt) ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid födelsen. Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor vars könsidentitet eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem när de föddes.

Personer med intersexvariation omfattas också av skyddet mot diskriminering som avser könsidentitet eller könsyttryck.

Personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av skyddet mot diskriminering som avser diskrimineringsgrunden kön.

DO använder ofta begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp (”könsöverskridande”) riskerar att befästa en bild av att personer som omfattas av skyddet mot diskriminering är avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön.

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer.

Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.

Religion eller annan trosuppfattning

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador med mera.

Sexuell läggning

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.

Ålder

Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

Lagen skyddar bara individer

Bara individer har skydd i diskrimineringslagen. Arbetsgivare får inte diskriminera anställda, skolan får inte diskriminera elever och personal i en affär får inte diskriminera sina kunder. Organisationer och företag har dock inte skydd i diskrimineringslagen.

Inom vilka områden finns det ett diskrimineringsförbud?
Alla delar av samhället omfattas inte av förbudet i diskrimineringslagen. De områden som inte räknas upp nedan, så som exempelvis privatlivet och rättsväsendet, omfattas inte av förbudet i lagen. Inte heller kränkande reklam, innehållet i tidningar osv. omfattas av diskrimineringsförbudet.

Förbudet mot diskriminering gäller inom följande områden i samhället:

• Arbetsliv
• Skola
• Bostad (men inte andrahandsuthyrning eller försäljning på grund av privat- och äganderätten)
• Affärer, varor, tjänster, banker
• Hälso- och sjukvård (även BUP, Barn och ungdomspsykiatrin)
• Socialtjänsten
• Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkring, studiestöd
• Värnplikt, civilplikt
• Offentlig anställning – Denna bestämmelse gäller offentliganställda bemötande när de har kontakt med allmänheten. Bestämmelsen är som ett komplement till förbuden inom de andra områdena. De som omfattas av förbudet är anställda inom stat, kommun och landsting.

Det finns 6 olika former av diskriminering enligt lagen.

Direkt diskriminering:
Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Det kan t.ex. handla om att en person inte får ett jobb för att den anses vara för gammal eller att någon inte får komma in på en restaurang på grund av dennes etniska bakgrund. Det spelar ingen roll om det finns en avsikt att diskriminera eller inte; det är effekten eller resultatet som avgör om en person anses ha blivit diskriminerad.

Indirekt diskriminering:
Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar vara neutral men som särskilt missgynnar personer som omfattas av någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på detta kan vara ett språkkrav som ställs upp för att få en viss tjänst. Språkkravet är lika för alla men kan i praktiken missgynna de personer som inte har det språket som modersmål. Det kan dock vara tillåtet att ha indirekt diskriminerande regler om det finns ett berättigat syfte och om kravet eller regeln är nödvändig för att uppnå syftet. Ett exempel på detta kan vara ett högt ställt krav på kunskaper i franska för en tjänst som lärare i franska på en skola. Då finns det ett berättigat syfte, att kunna lära ut franska till elever, och det är nödvändigt att kunna franska för att uppnå det syftet.

Bristande tillgänglighet:
Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet, som känner till personens funktionsnedsättning, inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Som exempel kan nämnas att en arbetsgivare bokar en lokal för utbildning utan hörslinga trots att arbetsgivaren vet att en medarbetare är i behov av en sådan. 

Trakasserier och Sexuella trakasserier:
Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara rasistiska eller homofoba kommentarer. Trakasserier av sexuell natur kallas för sexuella trakasserier och omfattas också av lagens skydd. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon gör sexuella närmanden, tittar på en person på ett närgånget sätt, eller ger ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå att agerandet upplevs som kränkande för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som blir trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet inte är välkommet.

Instruktioner att diskriminera:
Instruktion att diskriminera är när någon ger en order eller instruerar någon som är i beroendeställning, till exempel en anställd, att diskriminera någon annan. Det kan också handla om en instruktion att diskriminera som ges till en person eller ett företag som åtagit sig ett uppdrag, exempelvis ett rekryteringsföretag. Exempel på instruktion att diskriminera kan vara när ägaren till en nattklubb säger åt personalen att personer med en viss etnisk tillhörighet inte ska få komma in på klubben eller att en arbetsgivare säger åt arbetsförmedlingen att denna inte behöver skicka personer med funktionsnedsättningar till intervju hos arbetsgivaren.

Repressalier
Den som har anmält diskriminering, varit med i en utredning/process gällande diskriminering, avisat eller fogat sig i trakasserier eller påtalat att någon bryter mot diskrimineringslagen är skyddad i lagen mot att bli utsatt för repressalier, det vill säga skyddad från att bli bestraffad. Bestraffning kan t.ex. vara att personen får ett sämre schema på arbetet, inte längre får handla i butiken eller t.ex. blir hotad.

Sanktioner
En domstol kan döma att den, exempelvis företaget, kommunen eller staten, som utsatt en person för diskriminering blir skyldig att utge diskrimineringsersättning till den som utsatts för diskriminering. Diskrimineringsersättningar ligger generellt sett något högre än vad ett skadestånd skulle ligga för motsvarande kränkning som inte har samband med diskrimineringsgrund. Detta beror på att diskrimineringsersättningen består av två delar, dels en del som är en ersättning för den skada som diskrimineringen inneburit för den utsatte och dels en del som är ett så kallat preventionspåslag. Det vill säga ett extra påslag som ska verka avskräckande för den som diskriminerat för att denne ska undvika att diskriminera igen i framtiden.

Exempel på diskriminering 

• En arbetsgivare väljer bort att kalla en person till intervju för att personen är 60 år och arbetsgivaren har tänkt sig någon yngre på tjänsten. Detta är direkt diskriminering med koppling till ålder.
• En restaurang släpper inte in en person på grund av att denne har, vad restaurangägaren uppfattar som, ett utländskt utseende. Detta är direkt diskriminering med koppling till etnicitet.
• Ett gym ber en kvinna som kommer för att träna att ta av sin slöja för att de har ett förbud mot huvudbonader. Detta är indirekt diskriminering med koppling till religion.
• En anställd har lägre lön än en kollega med samma eller likvärdigt arbete och det hänger samman med kön. Detta är direkt diskriminering med koppling till kön.
• En chef gör ovälkomna sexuella närmanden. Detta är sexuella trakasserier.
• Personalen på en restaurang vägrar att läsa upp menyn för en gäst som har en synnedsättning. Detta är bristande tillgänglighet.
• En chef driver med en anställd för att denna är gift med en person med samma kön. Detta är trakasserier med koppling till sexuell läggning.
• En läkare säger till en patient att denna inte kommer säga hen om personen utan hon och kan personen inte acceptera det får denne ingen vård. Detta är direkt diskriminering och/eller trakasserier med koppling till könsidentitet.

. Källa: Diskrimineringsombudsmannen, Malmö mot diskriminering, Boken Diskrimineringslagen