Under 2019 riskerade 19 procent av svenskarna fattigdom eller social utestängning, enligt ny statistik från Eurostat. Det gör att Sverige hamnar något under EU-snittet, men långt över de andra nordiska EU-länderna Finland och Danmark, samt Norge som Eurostat också mätt. Psykisk ohälsa och ekonomisk stress hör ofta ihop, därför måste vi bryta stigmat och våga prata om ekonomi, trots att det är jobbigt.

Barnfattigdom i Sverige handlar sällan om att barn får gå hungriga och kalla för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder. Ofta handlar det istället om att barn i familjer som lever i ekonomisk utsatthet är mindre delaktiga i samhället, tenderar att ha sämre betyg i skolan, oftare lever under osäkra boendeförhållanden och saknar en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar. 

Vuxna som lever i ekonomisk utsatthet lider oftare av psykisk ohälsa än människor med ekonomisk trygghet. Personerna drar sig bort från sociala sammanhang, och håller sig borta från situationer där den ekonomiska situationen kan riskeras att avslöjas. I Norden finns det nämligen ett stigma kring att prata om fattigdom, eftersom medelinkomsttagaren sätter normen, och att det kan kännas väldigt skamligt att berätta om man lever i fattigdom. 

Många riskerar att leva i fattigdom

Sverige hör till ett av få länder där fattigdomen ökar, rapporterar Europaportalen. Andelen som riskerar fattigdom eller social utestängning i Sverige är den högsta sedan 2004, då mätningarna började.

I definitionen för ”fattigdom eller social utestängning” ingår de som tjänar mindre än 60 procent av den disponibla medianinkomsten i landet, samt de som arbetar mindre än 20 procent och de som inte har råd att betala mindre oförutsedda utgifter.

Störst är fattigdomsproblemen i EU på Balkan. Bulgarien toppar listan tätt följt av Rumänien och Grekland. I Sverige är har en förändring skett de senaste åren. Från att det har varit ensamstående kvinnor som räknats som de fattigaste, är det utrikesfödda gifta män mellan 30 och 49 år som numera lever på minst marginaler trots att de har jobb. För att ingå i kategorin “arbetande men fattig” ska personen bo i ett hushåll med en årlig total inkomst som är under den relativa fattigdomsgränsen. De som har en disponibel inkomst under 13 300 kr per månad räknas som relativt fattiga.
Läs en studie om fattigdom trots arbete, från Göteborgs Universitet här.

Ekonomisk stress skapar psykisk ohälsa

Personer med psykisk ohälsa har i genomsnitt väsentligt lägre inkomster än övriga. Endast tre av tio har inkomst från arbete, och de som har arbete tjänar mindre än hälften av genomsnittet. Drygt hälften inom gruppen lever på marginalen och klarar inte plötsliga utgifter. Många studier visar också tvärtom, att de som lever under ekonomisk press och stress ofta hamnar i psykisk ohälsa. 

Rädda barnens årliga rapport

Sedan 2002 har Rädda barnen genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. Årsrapporten följer utvecklingen över tid och är ett viktigt instrument för att förstå hur samhället förändras. Tillsammans med fördjupningsrapporter kring bland annat barns boendeförhållanden och genom Rädda Barnens operativa verksamhet inom På Lika Villkor tar organisationen del av barns egna perspektiv, erfarenheter och förslag och råd till beslutsfattare.

Genom detta arbete bidrar Rädda Barnen med ett barnperspektiv på frågor om ekonomisk utsatthet och segregation.

Känsla av att inte vara omtyckt

Att leva i en familj som har det dåligt ställt påverkar ofta barnets hela vardag. Barn som lever i ekonomisk utsatthet har inte heller samma möjligheter till en meningsfull fritid som ett barn från en familj med stabilare ekonomi. Barnen begränsas av exempelvis avgifter för bussbiljetter, dyr utrustning, höga avgifter för fritidsaktiviteter och av en osäker boendesituation som kan bidra till att det är svårt att delta regelbundet vid en aktivitet på en plats.

Detta gör att barn som lever i ekonomisk utsatthet ofta beskriver en känsla av att inte vara omtyckt eller känna sig delaktig i en gemenskap. 

Få in det ekonomiska perspektivet och inkludera dina medmänniskor

Att kunna dela med sig av sina bekymmer, sin oro och sitt mående är ett steg i rätt riktning. Vi alla kan hjälpa till, både om vi är drabbade och om vi känner eller anar att personer i vår närhet är.

  1. Förutsätt inte att alla har ekonomiska möjligheter att vara med på presenter till lärare och pedagoger, jobbarkompisar eller liknande. Kan ni ge ett hemmagjort kort som beskriver er uppriktiga uppskattning på ett personligt sätt, istället för köpa en pryl när det är terminsavslutning, julfest eller födelsedagsfirande? 
  2. Ska du ha födelsedagskalas – skriv på inbjudan att presenter undanbedes, och att närvaron av kompisarna är det som räknas.
  3. Var uppmärksam på om någon i din närhet, barn eller vuxen, ofta skyller hunger på att den “inte har hunnit äta”. Kan det vara så att den inte har råd med mat just nu?
  4. Försök att höja taket för samtal om ekonomi. Visa att du är medveten om att alla har olika förutsättningar, att de ekonomiska klyftorna i Sverige ökar och att det kan vara svårt att prata om ekonomi i ett välfärdsland som Sverige. Känns det rätt kan du själv berätta om din ekonomiska situation om du har det tufft, eller så känner dina medmänniskor att de kan öppna sig för dig om de vill. Att bära på hemligheter eller saker man skäms för tär på psyket, därför är det alltid bra att prata.

Källa: Rädda Barnen, Folkhälsomyndigheten, funkaportalen.se