Sverige är ett av världens mest toleranta länder, visar internationella mätningar. I ett demokratiskt samhälle är tolerans en avgörande grundsten, den som gör att medborgarna accepterar varandra trots olikheter.  Den 16 november infaller FN-instiftade Internationella dagen för tolerans, en dag för att bl a värna om rätten för varje människa att vara den den är, och utvecklas till den den vill vara.

World Values Survey mäter invånarnas värderingar i ett hundratal länder och toppositionen i toleransligan delar Sverige med de andra nordiska länderna. Där ryms en generös inställning till att människor är olika och respekt för att man kan vilja leva sitt liv på olika sätt, enligt mätningarna. Hög tolerans avspeglar sig bland annat i attityden till åsiktsskiljaktigheter, homosexuellas rättigheter, i synen på andra nationaliteter och på vilket inflytande barn ska ha. Vi i Sverige har förvisso, jämfört med många andra länder, en hög toleransnivå, men detta är inget vi kan ta för givet, och något som vi måste arbeta med varje dag. I hemmet, i skolan och på arbetet. Och inte minst inom politiken.

Vi på Lika Olika arbetar varje dag med att utbilda i vilka konsekvenser intolerans får på individ- och gruppnivå. Att utgå från oss själva, varje dag, vara uppriktiga i våra känslor och rannsaka varifrån de kommer, är det första steget i att bli tolerant mot oss själva och våra medmänniskor. För om vi inte accepterar de vi är och de förutsättningar vi har, kommer vi inte kunna utvecklas, och därmed inte ge utrymme för andra att göra detsamma. Vi kan alla mötas av intolerans, eftersom vi alla är unika personer med olikheter. Här följer några tips på hur du bemöter intolerans.

Ställ motfrågor

Tycker du att en människa i din närhet uttrycker sig intolerant, kräv svar på vad den menar, genom att fråga “Hur går dina tankar?” “Hur resonerar du nu?”

Bemöt faktafel med lugn – och fakta

Möter du slentrianmässiga jargonger som bygger på känslomässiga eller uppleva erfarenheter, men inte vederlagda fakta – lyssna på vad personen har att säga och försök förstå hens perspektiv. När du har visat att du är intresserad och är med på utgångspunkten för ställningstagandet, kan du lägga fram fakta som visar att den upplevda situationen kanske är ett undantag som bekräftar regeln, är en förenkling av statistik eller bygger på fördomar utifrån rädsla och osäkerhet.

Blir du illa berörd av någons åsikter och finner de stötande, säg det.

“Jag tar illa vid mig när du säger så, jag uppfattar det som rasistiskt/sexistiskt/homofobiskt etc.”

Lär dig “giraffspråket”

Nonviolent Communications, eller giraffspråket, som det ofta kallas på svenska, är en konfliktlösningsmodell som hjälper oss att särskilja på vad som är känslor, tankar och värderingar. Vid en meningsskiljaktighet är det viktigt att veta vad som är vad för att kunna vara trovärdig och konstruktiv.

Läs mer om giraffspråket här. 

Panelsamtal från UR, om tolerans i skolan.